På ytsidan verkar allt lugnt, men på insidan…
Betongdammet yrde. När Johan och Åke, byggledare, anlände hade Jonte, Anders och Siegfried redan börjat. Ja, vi hade redan i onsdags testat släggor, vilket efter några snabba slutsatser behövde kompletteras med slagborrar.
En fotograf, Fredrik Skog, hade hittat hit! Han vågade ställa upp sina fotogrejer i dammet.
Vägg’o’slägg-gänget! Foto av Fredrik Skog, som även filmat lite. Det kommer i en annan blogg. Från vänster Rune Centerwall, Siegfried, Åke, Anders och Jonte. Sittande Johan. Danne fick akut förhinder på grund av ryggen, men hans skottkärra ställde upp ändå!
Drygt en kvart efter Fredrik gått dök Wilke upp, som hade fått ett specialuppdrag av Åke.
Den stora pansarporten skulle monteras ned.
Några gubbar och några skruvar lossade av Tomas så, låg porten i väntan på att om några veckor flyttas till sin nya plats.
Några smygstartade alltså halv 11, och klockan 12:07 såg väggen ut så här.
Siegfried har en egen slaghammare hemma i Tyskland, modell Atlas Copco. Han har renoverat och byggt 10 hus, men aldrig hackat i en guldgruva.
Rune bilade och Åke åkte snålskjuts med skottkärra. I bakgrunden skruvar Wilke ned komponenter till stålporten.
Tempot är hårt uppdrivet, till vila finns ingen tid. Stenbitarna flyger.
Så en dag blir det stopp i maskinen, grabbarna tar en paus. Dom fikar lite och äter tårta, för ordförande fyller 61.
Så här mycket/lite tegel har vi hunnit skyffla i containern.
Efter fikat, precis när vi börjat jobba dök 3 skånska tjejer upp. De letade febrilt efter en geotag (geocaching) som Oskar gömt väldigt väl!
Nu ska den tunga ramen sänkas, och alla behövs. "Kom hit", ropar Anders och Tomas.
Klockan 14:39, precis efter lunch, undrar Basen varför jobbarna springer runt och fotograferar på bygget, istället för att demolera det hela.
Efter att porten fälts har Tomas kapat olika rör och bultar i taket, som vi inte ska ha. En gedigen insatts som med anledningen av det stora antalet monterade järn och skruvar, fortfarande krävas ett 10-tal mantimmar för hela lokalen.
Det visade sig att golvet tidigare bilats för att bygga en tegelvägg. Med största försiktighet höggs tegel runt det gjutna avloppsröret.
Ett litet steg för människan, 2 stora kliv för TågCentralen och Ljungbys kulturliv!
Runt klockan 14:35 hade Johan bilat i betongen utan resultat. Han började då att jobba underifrån, med strategien att få betongklumpen att falla ner.
"Det är farligt", sa Siegfried och tog därför över jobbet, utan skyddsmask och glasögon.
Därefter bände Rune på andra sidan. Klockan är nu 14:42.
Åke ville säga sitt och högg till med spettet, han också! Fortfarande 14:42.
Därefter klättrade Wilke upp på en stege. Klockan visar 14:44.
Dags att bända lite. Klockan är 14:44.
Inom loppet av…
…fem sekunder…
…är allt över. Nästan även fotografens fötter!!
Men det gick ju bra (gick!).
Klockan är 16:06 och väggen är helt borta.
Bara lite skyffling. Siegfried tar sin första paus.
Åke, byggledare för lokalerna, tar trött men glad, sista skottkärran till den knappt använda containern. Vi hade aldrig klarat oss utan den, Roy!
Sedan följde en timme av avreagering, snack om fortsatt renovering, målning, eldragning, väggar. Nu är allt kol-lo(k)salt spännande! Tack ELTT för era första insatser av alla de planerade i elarbetet. Tack Gustav R. Johansson för lån av maskin och koner. Tack Danne för skottkärra och skyffel. Tack Fredrik för den coola bilden. Vi tar den igen!
