Staffan har några dagar innan idag varit och provlagt lite på Astons bangård
Sedan kom Bengt, och Johan, för att fortsätta arbeta. Först måste man lägga allt provisoriskt, löst och sedan skruvar man fast det hela.
Bengt ser knäckt ut, vilket han var. Vad han inte visste var att Johan snart skulle komma och hjälpa honom…
…och då blev det så här bra! Vi har dessutom fått med Chemichalia igen! Vi är stolta!
Torbiörn inledde sin kväll med att hänga upp sin tunga jacka, vilken gjorde att hela klädställningen föll, så då fick han resa den igen!
Något mycket skoj, roligt, härligt, trevligt, ångande hett var den tredje donationen, som donerades denna kväll. Till föreningen har alltså donerats tre donationer, alla Märklin. Den stora banan är ju kommunens!
Donationen kom från Mikael Johansson, som nu släppte ifrån sig sin barndoms bana! Anders kom ner denna kväll för att tacka och bocka!
Alla var intresserade, och Johansson själv verkar ha fått en vemodig, nostalgisk blick, för han ska snart lämmna ifrån sig sin käraste ägodel. Tack så mycket, vi skall vårda den väl!
Allan och Torbiörn lägger om räls, strängt övervakade av Översta Byggchef för Anläggningar Avsedda för Lokomotivdrift, alias Håkan Ohlsson. Ni ser hur underdåniga de är gentemot den stolte, och något stränge, byggledaren. Men duktig som han är känner de ändå en slags gemenskap med honom; nämligen tågen.
Varför? Jo det är nämligen så att dessa spår är orginal sedan sex – sju år tillbaka. Vår rälsläggningtsteknik har förbättrats! Dessutom är gammal Schultze-räls använd.
